Det är vinter och utanför fönstret rasar snöstormen. Men innanför sprider adventsstjärnorna sitt varma ljus och i kaminen sprakar brasan. Själv sitter du i soffan och tycker det är ganska mysigt med ovädret.
Vad som inte är lika mysigt är dock att upp till 35 % av värmen i rummet i samma stund läcker ut genom dina gamla fönster och försvinner ut i vinternatten…
När du betalar dyrt för att värma upp ditt hus ser du såklart helst att värmen stannar innanför väggarna. All värme som smiter ut genom fönstren är pengar rakt ner i sjön. För att hindra värmen från att läcka ut behöver du byta till fönster med ett lägre U-värde.
Vad är då ett u-värde? I mina öron lät det först skrämmande likt gymnasiemattens förhatliga x- och y-värden. Måste man kunna matematik för att byta fönster?
Men nej, det behöver man inte. Tack och lov. Du behöver inte lära dig formeln för att räkna ut U-värde, du behöver bara förstå vad det är och hur du ska förhålla dig till det.
Så vad är U-värdet egentligen?
U-värdet är ett mått på hur mycket värmeenergi ett fönster (eller för den delen, en vägg) släpper ut. Ju högre U-värden, desto större energiläckage i ditt hus.
Ett fönster med ett U-värde på 1,3 släpper igenom 1,3 watt per kvadratmeter, för varje grad som skiljer mellan inomhustemperaturen och utomhustemperaturen.
Med hjälp av U-värdet kan man alltså räkna ut hur stora värmeförlusterna i ditt hus blir vid olika temperaturer.
En sommardag när det är lika varmt ute som inne (eller varmare ute) blir värmeförlusten noll. Men låt oss säga att det är början på december… Den första snön har fallit och utetermometern har landat på -2 grader. Inomhus kör du elementen för fullt och njuter av en behaglig värme på 22 grader.
I vardagsrummet, där du sitter och tittar på Idol med familjen, uppgår den totala fönsterytan (inklusive karmar) till 8 kvadratmeter. Fönstren är uttjänta 3-glasfönster med ett U-värde på 2,0.
För att veta hur mycket värme som läcker ut ur ditt vardagsrum gör vi följande beräkning:
2.0 (U-värdet) x 8 (fönstrens yta i kvadratmeter) x 24 (temperaturskillnaden mellan ute och inne) = 384 watt.
(Okej, nu blev det visst lite matte ändå – förlåt!)
- Under de två timmar du sitter bänkad framför tv:n blir det 384 x 2 = 768 watt-timmar = 0,8 kWh.
- På ett dygn blir det 384 x 24 = 9216 watt-timmar = 9,2 kWh.
- Under hela december blir det 9,2 x 31 = 285 kWh. Och så vidare. Bara i ditt vardagsrum.
Det är en hel del slöseri med energi. Och pengar…
Så vilka fönster har bäst U-värde?
Med riktigt välisolerade 3-glasfönster med energiglas och argongas kan du komma ner i under 1,0 i U-värde. Moderna 2-glasfönster med samma isolering ligger vanligtvis på U-värden runt 1,3-1,5.
Äldre fönster har ofta mycket högre U-värden. Gamla 2-glasfönster ligger ofta på upp emot 3,0 och gamla 3-glasfönster på 1,8-2,0. Det kan med andra ord göra stor skillnad för isoleringen av ett hus att byta ut gamla fönster mot nya.
Boverket rekommenderar i sin regelsamling för byggande ett U-värde på max 1,2 för fönster. Detta är dock en riktlinje och inte en regel.
När du tittar på nya fönster och jämför U-värden är det viktigt att titta på värdet för hela fönsterkonstruktionen, inklusive karm och båge. Glaset har nämligen oftast ett lägre U-värde än karmarna vilket gör att vissa tillverkare väljer att (vilseledande) bara marknadsföra det värdet i stället för hela fönstrets värde.
U-värde vs G-värde och LT-värde
Japp, nu ska jag spela djävulens advokat och slänga in några bokstäver till!
U-värde dominerar fönsterbranschen och är oftast både det som marknadsförs och det som villaägare frågar efter. Men två värden som är nästan lika viktiga är fönstrets G-värde och LT-värde.
G-värde är ett mått på hur mycket solvärme som fönstret släpper in. Och LT-värde är ett mått på hur mycket av solens ljus som kommer in. Både G-värdet och LT-värdet mäts i procent – ju högre värde, desto mer värme och ljus in i ditt hus.
G-värde och LT-värde korrelerar med U-värde men inte på det sätt man skulle kunna önska… Ju bättre ett fönster isolerar mot värmeförluster, desto bättre isolerar det vanligtvis också på andra hållet, alltså mot inkommande ljus och värme.
Tänk dig att du sitter och äter en sen frukost i ditt soldränkta kök. Solstrålarna värmer din rygg och solkatterna dansar på väggen. Byter du till ett fönster med mycket lägre G-värde och LT-värde kommer den där värmen inte kännas riktigt lika go och köket inte bada i lika mycket ljus.
Uppskattar du den naturliga värmen och ljuset som solen tillför dina rum är det därför relevant att jämföra även G-värden och LT-värden när du tittar på fönster.
Tycker du å andra sidan att sovrummet blir olidligt varmt på morgnarna och har persiennerna i arbetsrummet permanent neddragna på sommaren, då kanske höga G- och LT-värden inte är lika viktiga för dig.
Och vill du optimera husets uppvärmning skulle du kunna kombinera fönster med högt G-värde i söder/väster (som hjälper till att värma upp huset under dagen) och fönster med lågt U-värde i norr/öster (som bidrar till att mindre värme sipprar ut ur ditt hus).
Kostnaden för ett lågt U-värde
Ett lägre U-värde innebär i regel ett dyrare fönster. Så hur mycket är det värt att betala för ett lägre U-värde?
Det beror på. Bor du i ett nyare hus med välisolerade väggar men höga uppvärmningskostnader kan fönster med lågt U-värde göra en stor skillnad för din elräkning. Då kan det vara värt att betala lite mer för att komma ner ett par tiondelar i U-värde.
Bor du däremot i ett äldre hus där väggarna inte heller isolerar särskilt bra, kommer fönster med lågt U-värde inte göra lika stor skillnad. Då kommer värmen bara ta andra vägar ut…
Det gäller alltså att titta på dina unika förutsättningar. Och fundera över vad just du vill ha ut av dina fönster. Vill du få ner bullernivån så mycket som möjligt eller vill du få in så mycket solljus som möjligt? Är det viktigast att minska värmekostnaderna eller att behålla stilen på ditt hus?
För mer tips om hur du lyckas med ditt fönsterbyte, ta gärna del av vår kostnadsfria guide om 4 vanliga fällor du bör undvika när du byter fönster.
